Lätt, vältränad eller dum?

Nu har jag gått ner 4 kilo.
Varför? Jo, för att jag ska kunna ha mina kläder. Och för att det är trevligt att vara lite smalare. Kläder sitter snyggare också. Och det bli inte så tungt att bära. Men hur mycket ska man gå ner? Är det kul när kinderna börjar gå inåt istället för utåt?

Jag vet att jag vägt nästan 10 kilo mindre i vuxen ålder. Det är inte klokt. Jag har ett bestämt minne av ha blivit tillsagd av en ohängd pojkvän (jag vet att man inte borde skriva om folk om man inte är en elak mediekändis, men den här människan kan knappast hitta till den här bloggen, eller hur?) att jag "borde gå ner några kilo". Då! Jag var ju helt perfekt. Han borde av avgudat min perfekta uppenbarelse istället för att klaga! Bara för att jag hade lite bebishull kvar sådär i tjugoårsåldern. Det borde vara förbjudet att klaga på nån som är ung!

Vad glad jag kan vara att jag träffade nån som var så vältränad när jag var ung. Bara muskler, helt utan nåt underhudsfett. Så jag fick lära mig att en perfekt vältränad kropp knappast uppväger avsaknaden av intellekt. Ha, där satt den.

Lite elak får man väl vara på en blogg? Det där hände ju för så länge sen, men ändå kommer jag ihåg det där med att gå ner några kilo..... som sagt, man ska helst ge komplimanger...