En udda figur

Jag vet en kvinna som är ensam, smutsig och stolt. Det är konstigt, tycker jag. Hon har inga vänner överhuvudtaget, hennes släktingar bryr sig inte om henne (men hon skryter över dom ibland), hon har inget jobb, hon sköter inte sin hygien, hon sköter inte sin lägenhet. Trots detta så har hon en slags stolthet. Hon anser sig ändå vara lite förmer än andra. Lite finare.
Jag pratar lite med henne ibland, av ren snällhet. Försöker låta bli att titta på magen som hänger utanför byxorna, på de dåliga tänderna eller den smutsiga tröjan. Jag lånar henne en tjuga ibland, och försöker låta bli att svara när hon är märkvärdig.
Jag har läst böcker som hon har skrivit. Först trodde jag bara att hon hittade på när hon sa att hon skrev böcker. Men det gjorde hon inte. Det var skrämmande läsning. Varför? Jo, eftersom hon hade likadana drömmar som jag också har, eller hade. Att hon som ser så frånstötande ut skulle kunna tänka likadant och tycker likadant som vem som helst. Att hon längtar efter en särskilt mans kärlek och ett litet hus och ett annat liv.

Jag hoppas att jag aldrig aldrig blir som hon.

Det smittat inte

Jag skulle vilja påpeka att bli arbetslös är ingenting som direkt smittar. Det är i alla fall inte mig veterligen kännt att det finns en sådan risk.

Fel på en

Vad händer om man får höra att det är fel på en, på alla möjliga sätt? Fel fel fel.
Först tar man inte åt sig alls. Sen börjar man ta åt sig och försöker göra något åt det.
Men sen, när jag inser att vitsen inte alls är att jag ska ändra på mig, utan att det bara är en förevändning för att få bort mig. Då blir jag arg.
Och kan vara precis som den jag är. Men kanske lite lite smartare nästa gång.

En saga om att bli uppsagd och arbestlös

Vi ligger ute till havs. På flytringar och madrasser. Det är så vi håller oss levande, så vi kan andas. Jag märker att min ring läcker. Jag måste trampa vatten för att inte sjunka.
Jag försöker berätta för folk runtomkring mig, särskilt såna som har madrasser eller möjlighet att ge mig en ny ring, att jag håller på att sjunka. Men svaret jag får är att vi riskerar alla samma sak. Vi är alla lika utsatta. Vad är det som säjer att just du ska sjunka, det ser ut som om du flyter och du har ju en ring precis som vi andra. Jag är rädd. Det är mörkt på botten. Där kan man inte vara någon längre tid utan syre. Jag hoppas i det längsta att någon ska rädda mig, men det händer inte den här gången.

Jag sjunker till slut, och hamnar på botten. Utrustad med en tub med syre och en massa goda råd. Det är skönt att slippa trampa vatten. Det orkar man inte hur länge som helst. Och det är också en lättnad att slippa oroa sig för att sjunka. Nu har det ju redan hänt och min syrgastub är ganska stor. Det gäller nu att inte bli sittande på botten. Jag ska simma upp till ytan för att försöka fånga en ny ring. Men det är många i samma situation som mig, och flera kan det bli.

Ibland kastas det ut nya ringar, men det är många som är utan, så det är bäst att vara tidigt ute. Ofta är det den som hinner fram till ringen först som får behålla den. Det tar en del energi att ta sig upp till ytan. Och man orkar inte stanna där så länge, så det gäller att simma vid rätt tidpunkt och åt rätt håll. För att vara på rätt plats vid rätt tillfälle så måste man nästan veta när det ska komma en ring. Det är svårt om man inte känner någon som kastar ut ringar. Det händer ofta att en flytring kastas till en särskild person. Tänk om någon kunde kasta en just till mig... Fast jag känner ju inte någon sådan person, så jag får väl hoppas att jag har tur.

Alternativet är att hitta material till ett eget flytetyg. Det finns ju exempel på någon som lyckats göra en hel flotta av ringar och flottar, men som börjat med ett flytetyg. Jag kallar det flytetyg för det är inte säkert att det är en ring eller en madrass. Det kan vara något gammalt skräp som man hittar som kan flyta när man tömt det på vatten. Om det flyter vet man inte förrän man kommit upp till ytan och provat bärigheten. Dom flesta saker man hittar på botten flyter såklart inte alls, annars skulle dom inte ligga där.

Att bli duktig på att simma upp till ytan och leta efter flytringar, att försöka lista ut när och var en flytring kastas ut, eller att bygga ett eget flytetyg, det är det jag måste göra, eller rättare sagt välja. Just nu har jag en syrgastub som räcker ett tag, men när den är slut, ja då måste jag hela tiden upp till ytan för att andas. Eller bli ett undervattensdjur.