Att prata sport är lika personligt som att läsa upp sportsidorna för varandra, tycker jag. Men det viktigaste är väl att känna att man är buddies och överrens, eller?
Tjejkompisar är liksom inte så. Med tjejkompisar är man personlig. Bara att beskriva nånting för en utomstående på ett subjektivt, absolut inte nyanserat sätt underlättar. Man får lite distans.
Av tjejer får man medhåll. Av killar får man handfasta råd. Till tjejer behöver inte alltid säga allting rakt ut. Det måste man med killar.
Det är mitt tips. Tjejer, tala klarspråk med killar. Killar är inte lika bra på eller ens intresserade av att gissa som tjejer. Vi tjejer däremot är superbra på att gissa, och gissar oss ofta till alldeles för mycket. Killar är inga bebisar, dom kan prata om dom vill. Och dom fattar vad man säger, inte vad man tänker.