Vederhäftig eller

Jag vet hur viktigt det är att vara källkritisk. Att man inte kan tro på vad som helst. Har till och med läst lite vetenskapsteori och vetenskapshistoria.

Och så är jag nyfiken. Jag brukar fråga; och vad kan man lära sig av det här.. varför gick det bra eller varför gick det åt skogen? Eller vad ligger bakom, hur har man tänkt? Bara för att passa på att lära sig nåt.
En detalj här och en detalj där som gör att man förstår helheten bättre. Som förklarar "varför". Om det intresserar mig så kommer jag ihåg det. Hur länge som helst. (även fast jag glömmer en massa andra saker)

Nyligen så fick jag ett bra exempel på att vi kommer ihåg olika saker. Jag tänker på en en kille som alltid ser lite sorgsen ut. Hans kompis berättade för mig i förtroende för mer än 10 år sen att killens uppväxt inte hade varit den allra lyckligaste. Han hade haft en ensamstående mamma, som hela tiden hade släpat hem nya män. Det la jag på minnet, och det har faktiskt påverkat mig jättemycket. När jag nu nämnde det för kompisen många år senare, så hade han inget minne av det. Han kom varken ihåg att han skulle ha sagt nåt sånt till mig, eller att hans sorgsna kompis hade haft nån särskild barndom. Han kom väl inte ihåg det eftersom han inte var ett dugg intresserad. Men det gjorde jag.

Häromdagen hände nåt på jobbet som gjorde att jag fick mig en tankeställare. Jag sa att jag kom ihåg att jag hade hört något för länge sen från en säker källa, att det förmodligen förhöll sig på ett visst sätt, och att det var värt att kolla upp. (jag uttryckte mig inte precis så, men det var vad jag menade)
Jag blev inte trodd. Det som upprörde mig var förklaringen: om du säger att det är så, men ingen annan känner till det, ja då är det nog inte så! Det fick mig att inse att min erfarenhet, alltså att jag själv samlat fakta och dragit slutsatser under många år inom områden som intresserar mig, är helt värdelöst för någon annan än mig själv. Jag var chockad. Om jag nu "vet" saker, men inte blir trodd om jag inte också har bevis.

Nej, nu ser jag att grannen, en ung småbarnspappa är ute och viftar av dammtrasan. Här sitter jag framför datorn istället för att se till att det farliga dammet tas bort. Farligt damm? Ja, visste du inte att radondöttrar fastnar på dammpartiklar som man sedan andas in? Det är så man får lungcancer av radon - som förresten finns på många ställen i Sverige.

Äh, jag menade naturligtvis: det är onödigt att ha massor av damm och rökpartiklar virvlande runt i inomhusluften om det också finns tillstymmelse till radon, eftersom det ökar risken för lungcancer. Inte nåt annat. Det är noga med hur man uttrycker sig om man vill uppfattas som vederhäftig.
(Det är inte rökigt här i alla fall...)