När jag var ung kunde jag inte ta emot en komplimang. Om nån sa "du är söt" så kunde jag svara "jag har en spegel själv, vad vill du egentligen".
Sen blev jag klokare. Började ta åt mig och bli glad istället. Det är mycket bättre än att ifrågasätta dom eller den som gav dom.
Jag sparar på komplimanger som skatter. Kan berätta om varje ärligt menad komplimang som jag fått i mitt liv, ehum, vet inte om det säger nåt om antalet (...?). Ja, i alla fall såna som satt nåt spår i min uppfattning om mig själv, eller som jag blivit positivt överraskad av. Varför ska man gå omkring och vara missnöjd med nåt som nån har gett en komplimang för nångång?
So folks - ge varandra lite fler komplimanger! Och om ni tror att folk vill ha nåt tillbaka, prova med ett leende!