Make a difference

Fredag kväll. Sist kvar på jobbet.
Anländer hem till ett inferno. Vem som helst med normalt ordningssinne skulle få spatt. Men inte jag. Jag tycker det känns bra att ha nåt att göra. Massor att göra har jag. Och vilken skillnad just jag kan göra. Från totalt inferno till något mer hemlikt, förhoppningsvis. Om man ska göra nåt så ska det synas, eller hur? Make a difference.

Bara jag får lite uppskattning så blir jag glad. Och det ska jag ge mig själv när jag kommit en bit på väg. Vänta lite nu, fick jag en gnutta uppskattning på jobbet idag, eller varför är jag glad?