Vad jag menade...

Jag menar naturligtvis inte att vem som helst kan bli bankchef. Jag menar att vara kvinna och se att alla i alla ledningsgrupper, förutom nån enstaka personalansvarig, är män, gör att vi alla kvinnor tror att det ska vara så. Att det är självklart och inte går att ändra på. Att hur duktig min dotter och hennes kompisar än är, så har dom ändå inte samma chans som killar i samma ålder. Chans att göra vad som passar dom, utan några onödiga hinder.
Det handlar också om någonting annat. Om att känna sig delaktig. Om jag jobbar på ett företag med bara män i ledningsgruppen så känner jag mig inte lika delaktig. Män och kvinnor kan jag se up till, men inte rena herrklubbar.