Med autopiloten på och hjärnan av?

Jag kommer ihåg en gång när jag i mitt jobb fick fördela jobb åt andra. Jag kommer ihåg att jag funderade på dom tråkiga, enformiga uppgifterna. Till vem ger man såna jobb? Jag hatar ju såna saker själv.
Men.. det fanns faktiskt en som gillade att göra sånt. Som satte på sig hörlurar med musik, samtidigt som det tråkiga jobbet blev avklarat. Som en mänsklig robot. Är det den idealiske anställde? Jag tyckte det var himla roligt när jag långt senare fick reda på att just den som gärna åtog sig de mest hjärndöda uppgifterna sedan avancerade.

Jag tycker det är gräsligt tråkigt att diska. Jag skaffade diskmaskin fort. Men det blir ju ändå disk. Men när man står där och gör det tråkiga, så tänker i alla fall jag rätt så bra. Inte för att det är det bästa sättet att tänka på. Tankarna flyger mycket bättre om jag går ut och tar en promenad. Jag antar att man tänker på andra saker för att man inte gärna kan tänka på diskandet, eller själva gåendet. Det koncentrerar jag mig sällan på. Köra bil gör jag också utan att tänka. Dessvärre märks det ibland. Då kommer vi inte alltid dit det var meningen.. Jag kommer ihåg när jag skulle skjutsa till en simhall, men åkte till jobbet istället. Sen dess har barnen lärt sig att kolla vart jag kör.